Under sommarkurs 2 fokuserar vi på xing shen zhuang, som är det andra steget och tillika själva kärnmetoden i Zhineng Qigong. Det är en dynamisk övning som är mer fysisk än lyft upp qi. Den kan snabbt öppna meridianerna och få qi att gå djupare – något som bäddar för goda resultat.
Det allra bästa är så klart att delta under både sommarkurs 1 och 2 och därmed träna 18 dagar i följd, men även bland de deltagare som ”bara” gick nio dagar fick många stora hälsoförbättringar. När de kom till kursen kom de snabbt in i och kunde ta del av qifältet – som byggts upp under de första nio dagarna. Flera deltagare upplevde också att qifältet var märkbart starkare än tidigare år och de märkte även en skillnad mot de första nio dagarna.
Många som tränar med oss har varit med i många år och på sommarkurserna träffar man sina vänner från olika länder. Den varma gemenskapen, alla vänliga leende och givande samtal är sådant som finns kvar i minnet resten av året. Det är också alltfler som är med och hjälper till med olika sysslor under kursen. Flera berättade hur positivt det var att kunna bidra med en hjälpande hand.
Under kursen tränar vi en hel del. Den som vill kan även träna extra utanför den ordinarie lektionstiden. Många ser möjligheten med att träna mycket på sommarkursen för att ge sig själv en så stor chans till goda resultat som möjligt. Det gör att hälsoförbättringarna kommer, både fysiskt och mentalt. Flera berättade att de kände sig starkare mentalt och var bättre rustade för att hantera situationer som uppstår i livet, att de inte längre kände sig lika påverkade av saker runtomkring. En del märkte också hur fysiska förbättringar resulterade i mentala framsteg.
Några av deltagarnas kommentarer
Mentala förändringar
”Det har varit en väldigt bra kurs. Steg två är alltid lite annorlunda på ett bra sätt. Träningen går djupare och det blir snabbt mer mental träning. Jag har känt att jag fått mentala förändringar. Jag jobbar mot att bli mer och mer harmonisk, få mer stillhet i sinnet och kunna se mig själv tydligare. Det har skett ganska många olika saker men jag vet egentligen inte vad det är som hänt inuti mig. Jag kan inte se insidan av min egen kropp. Jag är nöjd med dessa förändringar.”
Fotled
”När jag sitter här och lyssnar känner jag hur det börjar pulsera i min ena fotled. När jag var i tonåren trampade jag snett i en trappa och fick en spricka i fotknölen. Det är lite spännande vad en cirkel kan göra. Under kursen har det jobbat mycket i kopplingen precis mellan huvudet och ryggen. Min hjärna har varit starkt påverkad vissa dagar. En kväll satt jag i träningssalen och funderade om jag skulle träna eller inte, jag var mycket trött. Jag tänkte att om jag inte orkar träna när jag är i qifältet hur ska jag då orka när jag är hemma och är trött. Jag ställde mig upp och tränade några dun qian och armträning.
Under armträningen så känns det som att det öppnar upp i höger hand. Tummen får en annan position och händerna blir mjuka även flödet i en del av bröstryggen förbättrades. Jag är tacksam över att jag inte gick och la mig fast jag var så trött, kanske gör detta att jag tränar hemma även om jag skulle vara trött. Det har varit en jättefin kurs och jag är tacksam över att vi alla är här.”
Magen och uttrampad hälkudde
”På steg ett mådde jag dåligt, ont i magen och kunde inte äta på två dagar. Det var som att vara i en dimma nästan hela kursen. Steg två har varit som ett uppbyggande. Jag har blivit starkare och starkare och mer och mer stabil. Jag brukar inte känna mig så stabil. Min mage är inte bra men jag får inte lika ont när jag äter och jag kan äta snabbare och lite mer. Jag tänker att det successivt ska bli bättre och bättre. Att inte kunna gå ut och äta på café eller restaurang är en stor och begränsande grej i mitt liv, inte minst socialt. Om det kan bli bra eller bättre skulle jag bli väldigt glad. Jag gör vad som helst bara det blir bättre. Jag känner mig mycket piggare, många säger att jag också ser piggare ut vilket är roligt att höra. Mina fötter svullnade upp något helt otroligt. De är fortfarande lite svullna men det är bättre nu. Jag har haft en uttrampad hälkudde. På grund av smärtan har jag skor med en rund sula, de använder jag även när jag är inomhus och när jag tränar. Sjukgymnasten har sagt att fettkudden inte går att återskapa. En av deltagarna framför mig tyckte jag skulle prova ta av mig skorna och se om qi kan jobba där. Jag provade, det var lite läskigt men det satte igång och jobbade i hälen. En lärare sa att det går att återskapa allt som kroppen redan skapat en gång. Jag kunde önska mig en ny fettkudde under hälen. Det känns bättre, jag har gått utan skorna sedan dess, det gör lite ont men det känns mycket bättre. Jag tackar för en bra kurs.”
Bättre dun qiang
”Jag tror jag kommer förstå först när jag åker hem vad jag faktiskt vill säga. Nivå två har varit ganska omtumlande, jag går den för första gången. Metoden är intressant och jag är glad att jag fått lära mig den. Förra året var dun qiang lite för stark för mig, jag kunde bara göra fem stycken sen var jag utslagen. Den var lite för tung för mig att träna hemma. Sedan jag kom hit har inlärningskurvan pekat brant uppåt för mig i dun qiang. I morse gjorde jag femtio stycken utan att det var särskilt tungt. Bra lärare har kollat mig och hjälpt mig med övningen, det känns som en övning jag kommer träna. Framförallt har detta varit en psykisk kurs för mig. Mycket emotionella reaktioner på ett bra sätt. Som att våga slappna av, man märker hur många spänningar man har. Att lyssna mer på vad lärarna säger och göra som de säger, inte fundera så mycket själv. Jag börjar mogna in i qigongen. Tack för en bra kurs.”
Glad och positiv
”Det är min första sommarkurs, jag deltog i arton dagar. Jag behövde en utveckling i min träning och det har jag verkligen fått. Både genom träningen och föreläsningarna. Tankar man kan använda och sådana man inte ska tänka. Som att ge till andra, man kan tänka mer på det. Nivå två var riktigt bra, jag känner mig glad och positiv. Jag gillar den här träningen så jag ska hem och träna nu, jag känner mig motiverad. Tack till alla som ställer upp och hjälper till.”
Känsla av qi
”Jag har haft en väldigt stark känsla av qi som jag aldrig haft förut. Både i övningarna och under qiregleringen. Jag känner mig väldigt tacksam att vi har möjligheten att träna detta. Hemma brukar jag tänka att det vi har är väldigt unikt, det ger mig motivation till att träna mer. Överlag förstår inte människor hur bra denna träning egentligen är och att vi har möjligheten att träna detta.”
Mjukare
”De första nio dagarna var familjen med mig. När jag pratade med min man om han hade märkt någon effekt så sa han nej men när jag hör hur mycket de hittat på sedan de åkte hem så är det helt fantastiskt. Jag har blivit väldigt mycket mjukare, benen har öppnat upp sig. Jag blir då mycket känslig, så stundtals har jag dragit mig undan för att kunna behålla lugnet. Jag har även fått en förbättring i framåtböjningen. Jag hade inte förväntat mig att bli mjukare i den rörelsen men tydligen så var det möjligt. Under kursen har jag gjort ett antal hjärn-test på en mobil-app jag har. Den visar att jag använder en större del av hjärnan nu jämfört med i början på kursen. Testet är inte vetenskapligt pålitligt men det är lite kul. Stort tack för en bra kurs.”
Skador efter fall blev snabbt bättre
”Jag föll på slutet av kurs 1 och fick då ett enormt blåmärke. Man skulle tro att blåmärket syns ett bra tag och att det så småningom blir gult och grönt och kanske andra färger. Men idag började ett litet runt område plötsligen bli vitt igen. Sedan på eftermiddagen var området redan stort som en femkrona. Det blev aldrig grönt och gult. Och sedan var det det där med handen. Jag föll på handen och det gjorde jätteont. Den svullnade upp och jag kunde inte riktigt hantera smärtan. Jag fick hjälp av massa folk. Jag kunde inte träna. Handen pulserade och jag kunde inte böja den. Men sedan kom en lärare och gjorde la qi med mig. Läraren hade sina händer utanför mina, kanske 10 minuter. Efter det kunde jag böja handen och den blev snabbt bättre. Nästa morgon var handen nästan helt bra och på eftermiddagen hade jag inte några problem alls. Det är sådant som man tror ska ta veckor.”
Nackkotorna rätade ut sig
”Från den stora nackkotan ner i bröstryggen har det hänt väldigt mycket och intensivt. På den första föreläsningen för andra kursen så sprakade det till i ryggen och kotorna rätade ut sig. Då kunde axlarna äntligen falla ner lite grann. Jag kunde slappna av och göra övningarna bättre, speciellt i Xing Shen Zhuangs sjunde sektion. Det är också lättare att lyfta armarna över huvudet och få huvudet rakt ovanför kroppen.”
Stoppade migränattack
”Jag skulle vilja berätta om den dagen då vi hade kabarén. När jag vaknade på morgonen kändes det som om jag hade en spik i höger tinning. Det brukar vara ett tecken på att jag har migrän. Det kändes som om det skulle blir en riktigt jobbig migrän eftersom jag efter ett tag inte längre kunde bita ihop käkarna. Så är det när man får riktigt ont i huvudet. Men jag bestämde mig för att inte ta några tabletter och försöka genomföra armträningen. På väg till hallen satte jag mig på en trappa under ett tak och använde kam-metoden. I salen var jag väldigt känslig för ljud och ljus. Jag försökte slappna av, men när armträningen började blev jag illamående. Även om det gick bort ville jag nästan gråta. Jag fortsatte dock och när vi skulle föra armarna till sidorna upptäckte jag att jag faktiskt kunde bita ihop. Det var väldigt
skönt. I slutet av träningen var spiken i huvudet borta och jag var bara lite tung i huvudet. Efter frukosten gick jag till rummet och skurade golvet. Sedan blev det en riktigt bra dag. Så qigong är bra! Det här bidrar till att jag får bättre tilltro till metoden. Tack!”
Närsynthet
“Förra året upptäckte min optiker att min närsynthet hade minskat rätt mycket. Och hon blev jätteintresserad, så när jag ett par veckor efter min årliga undersökning skulle fotografera mina ögonbottnar, så sade hon “kom in, kom nu”. “Javisst, vadå?”, sade jag. Då ville hon kolla om det var kvar fortfarande. Jag hade alltså -2,5 på höger öga och förra året var det -1,25 istället. Det hade alltså halverats. Och nu var jag på kontroll innan jag kom hit därför att linserna var så kleggiga så att jag var tvungen att göra något åt dem. Och det var fortfarande stabilt. Och det är väldigt mycket mera än den normalt minskar på grund av ökad ålder. Så det är ju helt fascinerande. Det var höger öga. Hon tyckte att jag skulle inrikta mig på vänster öga på den här kursen, men jag sade “jag tror inte det, för jag vill hellre ha full syn på avstånd på höger öga. För tar jag då ur vänstra kontaktlinsen så kan jag läsa på väldigt nära avstånd utan läsglasögon.” Så vi får väl se.”
Musarm
“Jag tränar i förebyggande syfte, för man vill ju inte bli sjuk heller. Men som de flesta så började jag på grund av en anledning. Jag hade problem med högerarmen. Skrivkramp, musarm, så att jag inte kunde skriva på tangentbord. Så det var min fixering. Det tog sex år att bli bra med det. Det är väl ganska länge, kan man tycka, men mitt fel var väl att jag hade fixerat för mycket. Man ska ju ha en lite avslappnad attityd till alltihopa också. Under tiden hade jag andra problem. Jag hade kramp i tarmarna och jag kunde inte sitta på en stol, för jag hade suttit sönder mig. Sittande arbete är inte bra. Så när jag satt på en stol fick jag en brännande smärta på undersidan av låren. Det försvann bara. Jag hade dålig rygg också, jag hade delvis skadat den för länge sedan. Jag fick ryggskott för ingenting, i stort sett. Allt det här: magen, ryggen, allt bara försvann och jag vet inte ens när det har hänt, för det var inte det jag fixerade mig på. Det var ju armen. Men det var borta väldigt snabbt, i alla fall. Den saken är klar. Jag kom att tänka på att det var länge sedan jag hade ryggskott plötsligt. Inte sedan min första helgkurs.”
Lyfta armen
“Jag hade brutit armen i vintras, uppe i axeln. Då frågade jag läkaren, jag var nyfiken på vad de ansåg att man kunde förbättra. Hur man kunde bli återställd. Det kan du inte räkna med, sade han. Du kommer aldrig att kunna sätta upp någonting i skåpet. Det ger mig en liten sporre. Men det har varit segt. Det har stått still flera månader. Jag har inte kommit upp över axelleden. Men nu så kan jag det. Men det är långt kvar. Men jag kan göra de mjuka böjningarna ovanför huvudet, men inte sträcka upp armarna helt. Så det känns jättebra att det kan vara på gång. De nya rörelserna, där vi sträcker ut armarna och så, det känns jättebra. Jag tycker att jag har fått ett vertyg igen. Sedan var det lite lustigt på kabarén. Då applåderade jag. Jag har varit öm i fingrarna, haft ont, i tio år minst. Jag har bara kunnat applådera lätt med handflatorna, inte med fingrarna. Nu plötsligt märkte jag att jag kunde applådera och att det inte gjorde ont.”
Vänliga röster
“Det är väldigt skönt. Jag har varit i en situation nu när det har varit konflikter på jobbet och så mycket arga personer. Så det är så skönt med alla vänliga röster här och på rummet. Så det har varit härligt att vara här.”
Glad
“Såsom jag känner mig fysiskt nu har jag faktiskt aldrig gjort. Inte ens som 20-åring, kan jag säga. Och likadant mentalt. Så jag vaknar och är glad, och det är ju en stor gåva, tycker jag.”
Lärare:
Su Dongyue