Med den hårda träningen kom problemen
Jag började dansa som sjuåring. Dansen passade mig bra, jag var snabb och mjuk i kroppen och känslig för musik och rörelse. Jag var rastlös och temperamentsfull och i dansen kunde jag använda energin i kroppen som en kreativ kraft. Dansen följde mig under åren. Mina tränare märkte att jag var begåvad, och min drivkraft blev alltmer egna och andras förväntningar och allt mindre lust och känsla. Jag tränade hårt och lärde mig att acceptera att kroppen tänjdes och tränades trots värk och trötthet. Jag började få problem med ryggen och magen.
Smärtorna förvärrades
Samma år som jag påbörjade en yrkesdansarutbildning blev vår bil påkörd bakifrån. Den hårda träningen och sviterna efter bilkrocken gjorde att rygg- och nackproblem förvärrades. Jag provade olika behandlingsformer. Under utbildningens sista termin tränade jag i en korsett med stålskenor för att orka hålla ryggen upprätt. Korsetten gjorde att magproblemen blev värre. När jag inte tränade låg jag oftast på golvet med benen vilande på en stolsits. Jag orkade inte med så mycket annat än träningen. Jag insåg tillslut att jag inte skulle klara av ett jobb som dansare. Med blandade känslor av lättnad och sorg hoppade jag av yrkesdansarutbildningen med endast tre månader kvar.
Söker vägar för att bli frisk
Jag försökte i många år hitta vägar att bli frisk. Jag träffade läkare, sjukgymnaster, naprapater, massörer och alla försökte på olika sätt hjälpa mig med olika träningsprogram. Jag tränade ihärdigt för att stabilisera kroppen, men ingenting hjälpte. Jag blev alltmer förtvivlad och tanken på ett helt liv med en värkande kropp skapade ångest. Jag fick ett tips av en bekant om en kinesisk läkare. Under 6 månader fick jag akupunktur två gånger i veckan. Det var en kämpig behandling och många gånger gick jag ifrån behandlingen med intensiv värk och trötthet och var på väg att ge upp. När behandlingen avslutades i början på sommaren, kände jag för första gången en skillnad, jag fick tillbaka energi, värken lättade något och magen lugnade sig.
Mamma introducerade Zhineng Qigong
Mamma hade börjat träna qigong. Jag var inte svår att övertala att följa med när hon beskrev hur människor med långvarig värk blev friskare och fick tillbaka energin. Vid det här laget var jag skeptisk till all form av träning och behandling, men eftersom akupunkturen faktiskt hade gjort skillnad tänkte jag att det här kanske fungerar på liknande sätt. Jag förstod redan efter första grundkursen att det här skulle hjälpa mig. Jag kände ett lugn i kroppen och sinnet som jag inte kunde hitta på egen hand. Jag kunde träna kroppen utan att träningen belastade eller skapade spänningar, min mjuka kropp blev en tillgång igen.
Jag lever inte med värk längre. Jag känner mig stark och lugn. Det är jag som bestämmer hur jag mår. Jag blir alltmer medveten om hur jag ska leva och träna för att må bra. Jag känner en stor tacksamhet för Zhineng Qigong.
Ylva Lilja