Jag har tränat Zhineng Qigong i drygt fyra år nu och varit långtidssjukskriven för stress. Är mycket tacksam för Qigong-resultaten hittills och ser fram emot ytterligare förbättringar. I perioder genom livet har jag känt stor oro, haft många rädslor, varit nedstämd, haft svår ångest och dessutom kroppsliga symtom. I yrkeslivet har jag varit ganska framgångsrik, men ofta brottats med dålig självkänsla och dessutom gäller det ju att hålla sig framme och visa att man duger.
Sedan unga år har jag haft en stark inre press med stora egna krav på mig själv. I 20-årsåldern hade jag en period av närmast träningsnarkomani (gympa och gym). Detta parat med lindriga ätstörningar var ju inte så sunt men bl.a. ett sätt att ta kontroll över mig själv. Infektionskänslig har jag varit sedan tonåren. Upprepade, allt tätare förkylningar och andra infektioner var nästan det enda som kunde få mig att ta det lugnt. Vet inte hur många penicillinkurer jag ätit! Jag provade också yoga ett år, men kände mig ej tillfreds.
För några år sedan hade jag det mycket svårt både privat och i jobbet. På detta reagerade jag med en stark stress- och krisreaktion. Min sedvanliga livsattityd förstärktes och jag fick än svårare oro/ångest och sömnstörningar samt starka kroppsliga signaler. Fortsatte dock i princip att ”vara duktig” (jobba) två år till. Släpade mig till jobbet trots att orken var borta. Ofta gick helgerna åt till att vara förkyld eller bara jättetrött utöver annat fysiskt och psykiskt.
Började med Qigong-drop-in och på den korta träningen fick jag goda effekter, kände mig hemma direkt. Under första helgkursen upplevde jag bl a stor inre frid och stillhet, något jag inte direkt var van vid… För mig ledde qigongen, då genom några helgkurser, till att jag äntligen vågade ta mig själv på ”rätt” allvar och inse att det var fel väg jag var inne på, bl a började jag i terapi. Blev sjukskriven sommaren 2001 och då gick jag första sommarkursen (nivå 1). Det var oerhört jobbigt, men otroligt bra.
Med fyra sommarkurser bakom mig kan jag varmt rekommendera detta! Mitt gamla sätt att hantera mitt liv och omvärlden fungerade inte längre så bra. Det är svårt att inse sin egen känslighet, men nödvändigt att börja lära känna sina gränser. Jag hoppas få ännu mer kraft och mod att också i positiv mening pröva gränserna. Jag har börjat lära mig minska min rädsla och oro för att lättare kunna ta emot glädjen och kärleken i stunden, att vara mer närvarande. Jag börjar se en skillnad i hur jag hanterar mig själv och andra. Jag börjar lära mig att varva ned, få kontakt med kroppen och själen på djupet, vara mer förankrad i mig själv. Genom Qigongen möter man sig själv och i den mån det är en kamp är det med, inte mot, sig själv man kämpar.
Petra Holmberg