Per Arnes höga puls sjönk markant

För två månader sedan hade jag aldrig hört talas om qigong. Jag kände heller inte till mitt hjärtfel. Jag var pigg, glad och levde ett bra liv. Och jag älskade mitt jobb som restaureringsarkitekt. Mitt ena mål var att jobba tills jag dog, inte jobba så att jag dör. Mitt andra mål var att dö frisk. Jag trodde faktiskt att det var möjligt.

Men så fick jag en medicin som jag inte riktigt tålde. Den triggade kärlkramp, något som min mor haft en gång i tiden. Själv hade jag aldrig haft problem med hjärtat utan jag kände mig frisk och stark.

Jag led av hjärtfel

Per Arne

I början av maj blev jag undersökt på vårdcentralen i Varberg och där konstaterades att mitt hjärta inte var friskt. Det kom som en fullständig överraskning och jag hade inte kunnat tro att jag hade ett allvarligt hjärtfel. Läkaren ringde min mobil och sa att jag omgående skulle åka till akuten. Där lastades jag om på en ambulansbår och kördes med blåljus i högsta fart till sjukhuset i Halmstad. Det gjordes en kranskärlsröntgen och resultatet såg inte bra ut. Infarkten hade redan börjat. Jag hade en förträngning precis där aortan kommer ner i hjärtat. Det var kirurgi på Sahlgrenska som gällde och operationen skulle ske några dagar senare. Läkaren sa att det var ett farligt ingrepp men att jag inte hade något val. När jag vaknade efter operationen berättade läkaren att det hade gått bra. ”Hur vet du det”, frågade jag. ”Du lever”, svarade läkaren.

Mina problem började egentligen efteråt. Då fick jag förmaksflimmer och mådde inte alls bra. Hjärtat slog väldigt oregelbundet och snabbt. Det samlades vätska i lungan och när den dränerades råkade man peta hål på den inre lungsäcken. Därför har jag legat på sjukhus i stort sett hela tiden från den 8 maj tills veckan före sommarkursen.

Blev rekommenderad sommarkurs av en god vän

Under tiden på sjukhuset ringde en god vän och när hon fick höra vad som hade hänt sa hon direkt: ”Du ska gå sommarkursen i qigong. Anmäl dig nu!” Jag ringde organisationen och berättade om hjärtoperationen och frågade om det fanns några begränsningar. Jag fick till svar att ”nja, ju sämre du mår, desto mer får du ut av kursen.”

När jag kom till kursen mådde jag inte så jättebra. Jag hade ont av att hjärtat slog snabbt och oregelbundet. På sjukhuset hade man inte fått ner min puls under 100. Man försökte med mediciner och jag hade fått två elkonverteringar för att lugna ner hjärtat men det höll sig inte där utan pulsen låg konstant mellan 100 och 150.

Min puls gick ner

Men redan första kursdagen kändes kroppen lugnare. Efter några dagar så bad jag en sjuksköterska, som också deltog på kursen, att ta pulsen på mig. Då hade jag 62 i puls! Det var mäktigt!

Men det som jag är mest glad för är att jag fått livsglädjen tillbaks! Den tappade jag fullständigt när jag blev sjuk och på sjukhuset tänkte jag att det hade varit mycket bättre om jag dött. Då hade jag i alla fall fått dö lycklig.

Nu är qigongen det bästa som hänt mig! Jag är verkligen glad och tacksam! Jag har fått ett verktyg för att kunna uppfylla mina mål i livet: Att kunna dö frisk. Och jag vill också jobba tills jag dör.

Per Arne