Det var inte svårt för mig att bli övertygad om att Zhineng Qigong var rätt för mig. Under en föreläsning inför en kommande helgkurs i Åbo förstod jag att detta var något jag måste pröva på. Jag deltog i kursen och sedan förändrades mitt liv över en natt.
Innan jag började träna Zhineng Qigong hade jag lidit av stela och värkande axlar liksom smärtor i nacke och rygg så länge jag kunde minnas. Det började redan i de lägre klasserna i skolan. Dessutom hade jag inte sovit en hel natts sömn på sex år och efter att jag väntat mitt första barn hade hälen på min högra fot börjat ömma och värka. Under min studietid sökte jag hjälp för min nacke hos hälsovårdare, läkare och bl.a. hos en fysioterapeut, som lät mig förstå att mina smärtor i axlar och nacke berodde på otränade magmuskler, vilket fick mig att gråta av förtvivlan, eftersom jag då gymnastiserade varje dag minst en timme och var fysiskt i god kondition. Under många år kändes det som om jag aldrig fick någon förståelse för mina problem. Min mor har haft samma smärtor och med åren blivit väldigt krokig i nacken, så jag förstod att det var ärftligt och att jag skulle få leva med mina plågor resten av livet och bli lika krokig som hon. Jag försökte finna hjälp på olika sätt, bl.a. genom kiropraktik, elbehandlingar och massage. Det enda som gav lite lindring var zonterapi. Jag har också alltid varit fysiskt aktiv och prövat på en rad olika sportsgrenar och fritidsaktiviteter där man kan röra på sig, liksom jag alltid varit öppen för och sökt olika metoder för att få hjälp.
Det gick i alla fall så långt att jag inte kunde sitta stilla, utan hela tiden måste röra på mig eftersom värken annars blev outhärdlig. Det var som om jag hade nervösa ryckningar så som jag hela tiden behövde rätta till axlar och rygg. Jag kunde endast lägga vikten på min högra fot för mycket korta stunder i gången. Jag klarade inte av att ligga länge i samma ställning p g a smärtan i axlarna och inte alls på rygg eftersom hälen då tog i underlaget och började värka. Att slappna av i axlar var helt omöjligt. Jag var mycket spänd, fick problem med att böja huvudet åt ena sidan och led av migrän. Jag sov inte och till slut blev jag extremt glömsk, hade häftiga humörsvängningar, och upplevde tidvis yrsel och overklighetskänsla. Jag minns händelser som verkligen skrämde mig, t.ex. en gång då jag talade till helt fel person om fel sak, och gånger då jag började gräla häftigt med människor om alldeles triviala saker.
Jag fortsatte mitt sökande trots att jag vid det laget inte trodde det fanns något som skulle kunna förändra min situation. När jag hösten -99 hörde om en kurs i något som kallades Zhineng Qigong blev jag alltså nyfiken, och trots att jag inte var direkt hoppfull deltog jag i kursen.
Vilken otrolig känsla det sedan var när saker och ting började hända redan på den första helgkursen. Genast efter första dagen kände jag en lättnad och en mjukhet i axlar som jag inte upplevt tidigare och redan den första natten sov jag som en stock, hela natten genom! Jag hade glömt att det var möjligt. Efter andra dagen var ”ryckningarna” och den molande värken som bortblåsta. Jag kunde slappna av axlarna och sitta stilla. Migränen kom jag inte ens ihåg förrän jag långt senare fick huvudvärk och blev påmind om att jag INTE haft ett återfall.
Efter det har det blivit flera helgkurser både i Lyft Upp Qi och i Shenxin Qigong. Eftersom mitt jobb inte tillåter det har jag inte kunnat delta i någon sommarkurs än, men under åren som jag tränat har en hel del hänt och jag kan med tillförsikt säga att Qigongen förändrat mitt liv. I samband med en röntgen, som togs av helt andra orsaker för ett år sedan, fick jag reda på att problemen jag haft beror på att två kotor på två olika ställen i nacken vuxit ihop. Det sades mig att jag troligtvis kommer att få värre smärtor och bli orörligare i nacken med tiden. Faktum är i alla fall att jag inte lidit av liknande nacksmärtor på flera år och att jag har mycket lättare att hålla ryggen rak och avslappnad sedan jag började träna Qigong. Smärtorna i högra hälen berodde troligtvis på att mitt högra ben varit två centimeter kortare än det vänstra. Detta blev åtgärdat i november i fjol, dock inte med Qigong, men smärtorna försvann mycket tidigare.
Angående mina humörsvängningar säger min sambo att jag verkar mycket mer harmonisk nuförtiden och att han har märkt hur jag kan hantera personliga konflikter med mycket större lugn.
Under det gångna året (2006) har mitt liv genomgått en rad stora och tragiska förändringar då bl.a. mina föräldrar skilt sig. Det har varit ett år med mentalt och känslomässigt mycket tunga berg- och dalbanor. Tidvis har jag känt mig väldigt deprimerad och ibland har jag blivit påmind om mitt gamla humör. Efter att jag började träna Qigong har jag däremot mycket lättare att lugna ner mig, ta avstånd, se helheten och inte göra varje liten motgång till en personlig konflikt. Så när jag ser tillbaka, får det mig verkligen att undra var jag skulle vara idag ifall jag inte hade Qigongen.
Jag är mycket glad över att jag funnit denna träningsform, och att den funnit mig. Ja, för det känns faktiskt som om Qigongen fann mig när jag behövde den som mest. Ibland, speciellt under en gruppträning eller en kurs, kan jag känna en enormt stor tacksamhet sprida sig inom mig och jag fylls av lycka och frid.
Johanna Törnroth