Redan 1994 opererades jag för bröstcancer. Efter avslutad behandling – som inkluderade operation, cytostatika och strålning – led jag av en otrolig smärta i bröstbenet. Efter ett antal undersökningar där jag bl.a. röngtades skickades en remiss till Karolinska Sjukhusets smärtklinik. Där konstaterades att jag fått en strålskada som inte gick att bota. Den hjälp jag kunde få var att behandlas med starka läkemedel för att kunna sova och härda ut med min smärta. Detta har jag behandlats med sedan 1996 och skulle få fortsätta med resten av mitt liv.
1995 fick jag svåra ryggsmärtor. Min onkolog misstänkte då metastaser,men så var lyckligtvis inte fallet. 1997 stelopererades ländryggen. Chansen var ganska stor att jag skulle bli bättre,men så blev det inte. Jag som levt ett mycket aktivt liv, med motion, dans, cyklat tjejtrampet, varit med på ”tjejgoing” mm kunde inte längre göra något av detta. Jag kunde inte ens bädda min egen säng. Jag kunde inte heller sitta eller stå längre stunder.
Efter 1 års rehablitering förtidspensionerades jag. Det kändes tungt. Jag hade ett jobb som jag stormtrivdes med, arbetskamrater som var en del av min vardag. Det tog mig ca 1 år av sorgearbete för att komma över detta. Men det slutade inte där!
1999 upptöckte jag en stor knöl i knävecket. Ständig värk igen. Fick åter ta kontakt med ortoped. Jag hade fått en ”Bakercysta”! Den kunde inte opereras bort eftersom knäleden är väldigt känslig. Nu blev det sjukgymnastik och förbud mot att promenera, cykla och simma. Hjälpen var kortisonssprutor. I augutsti 2003 tyckte inte min sjukgymnast att det var någon mening med att fortsätta behandling.
I september erbjöds jag genom Bröstcancerföreningen Amazona att vara med i ett projekt med Zhineng Qigong. Efter första föreläsningen av Su Dongyue tyckte jag att det var värt att pröva.
Vad som hänt sedan jag börjat med Qigon är: Den medicin,vilken jag tog mot strålskadan, slutade jag med för ca 1 1/2 månad sedan. Jag har ingen värk mer. Mina ryggsmärtor har blivit bättre. Min ”Bakercysta finns kvar,men jag har inte behövt varken sjukhusbesök eller kortisonsprutor.
Så Qigongen har gett mig ett bättre liv och en bättre livskvalitet. Allt detta positiva på ca 6 månander.
Eva Ernert