Jag gick min första kurs 2006 och sedan repeterade jag en kurs på hösten 2009, men jag kom inte riktigt igång med träningen hemma och det finns ingen träningsgrupp på min hemort. Jag hade länge vetat att jag ville gå en sommarkurs någon gång, och sommaren 2010 fick jag möjlighet att gå. Jag är förvånad över hur stor hjälp jag fick.
Frozen shoulder
Jag lider av frozen shoulder sedan 2005 och är med i en kontrollgrupp för invalidstiftelsen Ortons forskningsprojekt för patienter med frozen shoulder. När det var som värst kunde jag bara lyfta handen till munnen, inte högre. Jag led av svåra smärtor och på nätterna hade jag svårt att sova. Jag måste lyfta den sjuka armen när jag svängde mig i sängen och jag kunde inte ligga på sida alls. Jag har också förslitningar och två kotor som går i lås i nacken och som begränsar rörlighet i nacken. Min läkare sade att det inte finns något man kan göra annat än att försöka stärka musklerna.
Stora förbättringar
Under min första sommarkurs har jag fått stora förbättringar i nacke och axlar. De gör inte alls ont längre, inte ens när jag tränar hårt och gör rörelser med armar och axlar. Det känns fantastiskt. Nu är mina armar mycket rörligare och jag kan vrida nacken fullt åt båda hållen. Jag känner också att jag har en större kraft och styrka i kroppen.
Autoimmun sjukdom
Jag lider också av en autoimmun sjukdom som påminner om Sjögrens syndrom. Exakt vilken sjukdom det är vet man inte, eftersom vissa av provvärdena är för bra. Min egenläkare tror att det beror på att jag har så hälsosamma levnadsvanor, vilket jag hade redan innan jag började träna qigong. Om jag inte hade det skulle jag förmodligen må mycket sämre.
Sjukdomen innebär att jag har mycket torra slemhinnor t.ex. i ögon och mun. Jag har dålig produktion av tårvätska och mina ögon kan vara väldigt känsliga för ljus. Min mun är så torr att tungan ibland fastnar i gommen när jag pratar. Dessutom svettas jag inte alls. Jag har inte behövt använda deodorant på många år.
Ögonen bättre
En dag nu under min första sommarkurs var mina ögon extra besvärliga. Jag var så ljuskänslig att jag fick ha solglasögon på mig inomhus också. Jag var lite orolig, eftersom jag hade glömt min medicin hemma när jag åkte.
Men nästa dag märkte jag att mina ögon var mycket bättre. När jag skrattar på kursen rinner tårarna. Jag har också mycket bättre salivproduktion och jag har börjat svettas. Jag ser fram emot att få börja använda deodorant igen för första gången på många år.
Elisabeth af Forselles