Kronisk smärta
Det började för länge sedan, under min studietid. Jag fick mycket ont i högerarmen när jag skrev med penna. Smärtan satt i länge och jag var tvungen att få igång armen igen efter att jag hade skrivit länge, till exempel vid tentor eller när jag förde anteckningar vid föreläsningar. Till slut blev problemen kroniska. Det gjorde kanske inte så ont längre, men armen fungerade inte riktigt som den skulle och jag kunde inte skriva över huvud taget med penna. Jag var tvungen att lära mig skriva med vänster hand, vilket gick ganska bra i början, men efter ett tag började jag få problem även med vänsterarmen.
Jag accepterade att det krånglade när jag skrev med penna men sen började det även bli svårt att skriva på tangentbord. Med högerhanden träffade fingrarna fel tangenter och att använda pekfingervalsen fungerar inte – man blir galen då. Jag hade kunnat skriva på maskin med full fingersättning i många år, och kan man inte det längre får man inget flyt i skrivandet. Jag kunde inte använda musen med höger hand heller utan jag vande mig vid att styra musen med vänster hand vilket jag fortfarande gör.
Testade olika metoder
Jag försökte komma till rätta med problemet med diverse olika metoder. Jag var hos läkare för att få hjälp men fick inga vettiga svar, det fanns inget att göra åt problemet. Jag fick några akupunkturbehandlingar av en barnmorska som hade gått en veckokurs i akupunktur, men det gav inget resultat. Även om massagen var behaglig så gav naprapatbehandlingarna heller ingenting.
Av en ren slump så pratades det på jobbet om qigong. Jag hade knappt hört talas om det, bara sett begreppet någon gång men inte brytt mig om det eftersom jag tyckte det verkade töntigt. Jag var lite desperat så jag och en kollega gick den första kursen i februari 2001. Jag gick en sommarkurs samma år och har sedan dess deltagit på nästan alla sommarkurser och givetvis tränat regelbundet hemma. Det tog några år innan armen var helt bra, vilket möjligen berodde på att jag var så fixerad på armen så att jag låste mig själv i det problemet helt i onödan. Under tiden försvann andra besvär utan att jag ens tänkte på det.
Kramp i tarmarna
Jag hade problem med magen med gasbildning och kramp i tarmarna. Jag är inte helt säker på när de besvären försvann men troligtvis hände det på ett mycket tidigt stadium. Jag la inte ens märke till att de problemen upphörde eftersom jag var så fokuserad på min arm.
Ryggskott
På 80-talet skadade jag ryggen när jag bar möbler åt en kompis. Jag blev nästan invalid ett par dagar och efter det fick jag ryggskott för just ingenting. En gång fick jag till och med ryggskott när jag låg i sängen och tittade på tv. När jag tränat qigong ett tag kom jag att tänka på att jag inte hade haft ryggskott på länge. Nu kan jag konstatera att jag inte haft ryggskott sedan jag började träna qigong.
Brännande smärta
En annan arbetsskada som jag blivit av med är en brännande smärta på baksidan av låren när jag satt ner. Jag var tvungen att sitta på en filt formad som en cykelsadel när jag körde bil för att undvika smärtan när låren låg mot sätet. Jag kunde inte längre jobba sittande så jag fick ett ståbord. Det är ingenting alls kvar av det problemet nu.
Troligtvis har jag fått fler förbättringar som jag inte ens lagt märke till. Är man nästan sextio år så förväntas man ha en del problem. Jag känner mig friskare än när jag började träna qigong för fjorton år sedan. Det är svårt att tänka sig att inte träna, det blir helt enkelt en del av livet. Det är ett bra sätt att hålla sig frisk och förebygga skador.
Åke Buskas