Livias ben rätade ut sig

Livia 250Jag har haft en benhinneinflammation och knäskada i båda benen på grund av pronerande fötter, eller så kallade löparknän. Jag har alltid trampat inåt vilket gjort att knäna började falla inåt. Det är genetiskt, men förvärrades med åren.

Benhinneinflammation som inte gick bort

Jag gick min första helgkurs för ett halvt år sedan, i januari. Då hade jag haft beninflammation i flera år och en akut knäskada sedan november. Inflammationen gjorde ont bara ibland, men den gick inte bort hur mycket jag än vilade och den gjorde att jag inte kunde springa. För knäskadan fick jag antiinflammatorisk medicin, men det gjorde ingen skillnad. Utan fotinlägg kunde jag inte gå, det gjorde så ont.

Förbättringar redan på helgkurs

På den första helgkursen i januari kunde jag till en början knappt stå. Jag måste ha speciella skor och en massa sporttejp för att hålla upp knäna. De knakade och kändes trasiga. Utan tejp var det som om knäna skar in i benen. På söndagen provade jag ta bort tejpen och stod sedan hela eftermiddagen upprätt utan tejpade knän. På måndagen provade jag träna också utan specialskor och det gick också bra. Jag fick genast en stark tilltro till metoden och gick under vårens lopp ytterligare fyra helgkurser.

Knäna rätade ut sig på sommarkursen

På sommarkursen märkte jag redan efter några dagar att det kändes annorlunda att gå. Hela fotsulorna tog i marken. Knäna kändes helare. Jag kunde stå med raka, avslappnade ben utan att de knakade. Och sedan, under en träning i Lyft upp qi vreds benen från höfterna så att knäna och fötterna går framåt i stället för inåt. Benen har rätat ut sig.

Skärpt syn och hörsel

Under kursens utflyktsdag, när vi satt och fikade, släppte någonting i örat så att jag plötsligt hörde allting tydligare. Samtidigt insåg jag att jag också ser bättre och klarare än vanligt. Det känns också som om jag andas bättre nu.

Livia Van Leuven